Sanningar om mig 4 (skolångest)

Då gör jag ett nytt försök. Skrev precis på detta inlägg och helt plötsligt bara försvann det :O

Men iaf jag skriver om detta idag för att jag tyckte det var en passande dag.

Jag är extremt skoltrött och har mycket ångest över uppgifter jag måste göra. Jag hade gärna velat strunta i skolan och leva livet men så går det ju inte riktigt till eller hur? Man är där man är, jag har fem månader kvar eller vad det nu är och det ska man ju bara orka med. Varje dag i skolan måste jag säga tar emot, skolan är inte min grej, jag har faktiskt inte så lätt för skolan och måste kämpa för att fåå bra betyg, jag kan inte läsa en sida ur en bok och sedan kan jag allt som står där. Ibland kan jag läsa meningar 3-4 gånger utan att ens fatta vad jag läser. Detta är för att jag är helt omotiverad till det och det jag inte tycker är intressant stänger min hjärna av för.

Jag kan inte lyssna för länge för då kommer det till slut en spärr som gör att jag kan inte lyssna hur mycket jag än försöker. Det blir också svårt för mig för jag har stora krav på mig själv men extremt låga förväntningar (oftast). Jag hoppas på ett betyg men jag förväntar mig alltid få det sämsta. Jag har ett ganska knäppt mål eller vad man ska kalla det men jag har kämpat i ett år nu fär att på 100% närvaro i alla ämnen. haha visst är det väl knäppt? Och detta har krossats av en anledniong att jag var på en skolresa och en annan anledning att jag och en annan klasskompis var på möte på ett hotell för en skoluppgift.. Jag hade alltså kunnat gå på dom lektionerna och få mina 100% men nepp, inte Lisa, hon lyckas aldrig.

Allt som har med skolan just nu får mig att må blää, men jag ska kämpa och tåla denna hemska terminen tills slutet då, då är jag äntligen fri :) Ska bli så skönt.

Jag som tänkte när jag valde linje att handel är ju bra för där får 99% av eleverna som går ut jobb direkt. Kul att jag var den 1% som inte fick det -.- Jag om någon behöver det, jo faktiskt jag vågar säga så. Skälen tar jag itne här men de finns.

Nu kommer säkert någon tänka: "men sluta klaga titta du får gratis mat varje dag och det finns de som får betala för att gå i skolan" visst, vi är bortskämda på det, men det är inte maten jag klagar på utan uppgiften som får mig att gå under jorden när jag redan mår skit.

Så nu vet ni det. Lovar att det kommer mer positiva inlägg också, men detta är en sanning om mig. Men jag väntar och jag längtar!!

Puss på er


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0